4_01 Första söndagen i Advent

Text: Joh. 18: 36-37 Jesus svarade och sade till Pilatus: Mitt rike är icke av denna världen. Om mitt rike vore o. s. v. Uti denna text talar nu Herren Kristus om sin konungavärdighet och om sitt rike. Vi hava således här ett för varje kristen mycket kärt och uppmuntrande ämne, nämligen: Om Kristi rike … Läs mer

4_02 Andra söndagen i Advent

Text: Luk 12: 35-40 Jesus sade till sina lärjungar: Edra länder vare omgjordade och edra ljus brinnande o.s.v. Uti denna text giver oss Herren Kristus en mycket nödig förmaning, nämligen att vara vakande, trogna och var stund beredda för hans ankomst till domen. Vaken, varen redo, det är huvudtonen i denna text. Och denna sin … Läs mer

4_03 Tredje söndagen i Advent

Text: Matt. 11:11-19. Sannerligen säger jag eder; Bland dem, som äro födda av kvinnor, har ingen större uppstått, o. s. v. Uti denna text talar Herren mycket om Johannes döparen, och dock skola vi finna, om vi skåda in i Herrens syfte därmed, att den egentliga frågan är även här, såsom i de närmast föregående … Läs mer

4_04 Fjärde söndagen i Advent

Text: Joh. 3:22–36. Därefter kom Jesus och hans lärjungar till Judiska landet och där vistades han med dem och döpte o.s.v. Detta Johannes vittnesbörd om Kristus giver oss många viktiga lärdomar, ja, även om den allra viktigaste, nämligen huru vi skola varda frälsta, huru vi med visshet skola und­komma våra synders förtjänta straff och vinna … Läs mer

4_05 Juldagen

Text: Joh. 1: 1-14. 1 begynnelsen var Ordet och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud o. s. v. Vi fira i dag vår Herre och Frälsares födelsedag, fullbordan av det första löftet på syndafallets dag om en kvinnans säd, som skulle söndertrampa ormens huvud; uppfyllelsen av profetian om en jungfru, som skulle föda … Läs mer

4_06 Annandag jul

Text: Matt: 32–39 Jesus sade till sina lärjungar: Därför, var och en som bekänner mig inför människorna, honom skall också jag bekänna inför min Fader, som är i himmelen o.s.v. Man har av ålder på denna dag firat Stefani, den förste martyrens, dödsdag och i den gamla högmässotexten, Matt. 23: 34-39, hört Kristus tala om … Läs mer

4_07 Söndagen efter jul

Text: Luk. 12: 32. Frukta icke, du lilla hjord; ty det år eder Faders goda behag att giva eder riket. Huru trösterik och ljuvlig denna Herrens tillsägelse är, skola vi förstå och förnimma, endast i den mån vi kunna besinna, först vem den Herren är, som talar, för det andra, vilka och hurudana de äro … Läs mer

4_08 Nyårsdagen

Text: Joh. 14: 13. Allt vad I bedjen i mitt namn, det skall jag göra, på det att Fadern må bliva förhärligad i Sonen. Detta är ju ock en ljuvlig nyårstext, en trösterik tillsägelse på det nya årets första dag. Vid de betraktelser, som vanligen en sådan dag tränga sig på varje tänkande själ, och … Läs mer

4_09 Söndagen efter Nyårsdagen

Joh. 1: 29-34 Dagen därefter såg Johannes Jesus komma till honom och sade: Se, Guds Lamm, som borttager världens synd o. s. v. Detta är en alldeles förträfflig och äkta evangelisk text, emedan den i starka och tydliga ord säger oss de förnämsta stycken, som höra till Kristi sanna kännedom. Och ju längre en kristen … Läs mer

4_10 Trettondedagen

Joh. 8: 12. Då talade Jesus åter till dem sägande; Jag är världens ljus; den som följer mig, han skall icke vandra i mörkret, utan han skall hava livets ljus. Vi hava denna gång en mycket kort text på trettondedag jul, icke så utförlig och icke så lysande som den gamla, den historiska texten (Matt. … Läs mer

4_11 Första söndagen efter Trettondedagen

Joh. 7: 14-18 Men då redan halva tiden var förliden, gick Jesus upp i templet och lärde. Och judarna förundrade sig o. s. v. Till en rätt uppfattning av huvudsyftet med denna text tjänar att veta och ihågkomma, vad vi av ålder haft att betrakta på denna dag, nämligen huru det förborgade gudomsväsendet i Jesusbarnet … Läs mer

4_12 Andra söndagen efter Trettondedagen

Joh. 4: 5-26. Så kom Jesus till en stad i Samarien, som hette Sikar, nära den lantgård, vilken Jakob gav åt sin son Josef; och där var Jakobs brunn. Emedan nu Jesus var trött av vandringen, satte han sig så ned vid brunnen o.s.v. Uti den gamla texten på denna dag, Joh. 2:1–11, hava vi … Läs mer

4_13 Påskdagen

Detta är den dag, som Herren har gjort; låtom oss på honom fröjdas och vara glada. Vi fira i dag Kristi fulländade segers dag. Kristi ärofulla uppståndelse ifrån de döda var beseglingen på allt vad han hade gjort till vår försoning. Nu var icke blott allt fullkomnat, utan det var ock bekräftat och högtidligen bevisat. … Läs mer

4_14 Sjätte söndagen efter Påsk

Guds rike består icke i ord, utan i kraft. Sådant lärer oss denna dagens predikoämne. Man har av ålder på denna dag, den sista av söndagarna efter påsk, den närmaste till pingsthögtiden, predikat om Hugsvalarens ankomst; ty därom handlar dagens gamla text, de två sista verserna av 15:e och de fyra första av 16:e kapitlet … Läs mer

4_15 Andens fattigdom (sång)

Andens fattigdom Vik ej ur mitt hjärta Hälsosamma smärta, Andens fattigdom! Säg mig mina brister, Att jag aldrig mister Nådens rikedom! Vandringsman på jorden Fatta djupt de orden: Blott som arma små, Nåden vi erfare. Gud, den underbare, Har beslutat så. Blir du självbelåten, Är du ren från stråten, Som till livet bär. Endast de … Läs mer

4_16 Pietism

Att pietism, både såsom sak och benämning, länge varit känd i Sverige så väl som i andra länder, behöver inga bevis för någon, som läst svenska kyrkans historia eller gjort sig bekant med företeelserna inom denna kyrka. Benämningen har icke alltid varit brukad i dess ursprungliga och rätta bemärkelse, men där de mindre upplysta velat … Läs mer

4_17 En pietist

Denna tidskrifts inskränkta utrymme och vår önskan att icke avbryta dess avhandlingar neka oss att med den fullständighet, sakens vikt förtjänar, utveckla vår åsikt om vem som är berättigad till ovanstående benämning i dess egentliga bemärkelse, och vem som oförtjänt får den efter världens förvända begrepp därom. Således må våra läsare icke vänta en utförlig … Läs mer

4_18 Ack saliga ro (sång)

Ack, saliga ro Vad helst här i världen bedrövar min själ, Med Jesus och ordet det alltid blir väl; Och om jag ej känner min lycka alltid, I trone på Ordet jag dock haver frid. Ack, saliga ro: på Jesus få tro Och hava Guds ord i sitt bo! När synden förskräcker och ängslar min … Läs mer

4_19 Något om falska läror

Ämnet är av obegriplig vikt. Vad har du, sedan du förlorat den rätta läran? Vad har du för livet, för döden, för evigheten, sedan du förlorat den rena, himmelska sanningen, och nu irrar omkring i villfarelser och ovisshet, liksom en avbruten kvist på vida havets vågor kringdrivas av alla väders vindkast? Vad fäste har du … Läs mer

4_20 Villkoren för ett gott nytt år

Åter ett år förlupet! Ja, tiden ilar, växlar, förgår, försvinner – änden närmar sig, kommer, inbryter – och man behjärtar det, och man förgäter det, det ena ofta med lika mycken nytta och kraft som det andra. O, att vi vore visa och kunde besinna, huru vi behjärta det, vad vi hämta därav! Det finns … Läs mer

4_21 Nyårshälsning

Vår Herre Jesu Kristi nåd och Guds kärlek och den helige Andes delaktighet vare med eder alla! Amen (2 Kor. 13: 13) Vid tanken på den oräkneliga mängd av saker och händelser, onda och goda, som ett år här i sitt sköte, då en enda stund, ett ögonblick ofta medför en händelse av evighetsviktig påföljd. … Läs mer

4_22 Det sista året (sång)

Det sista året Välkommet var, mitt sista år på jorden! O, huru längtansfull jag hälsar dig, Då jag kan tro och hålla fast de orden, Att Jesus har all synd förlåtit mig. Pris vare dig, som låtit året randas, Då jag får flytta hem till himmelen, Att där en salig livslukt evigt andas, I klarhet … Läs mer

4_23 Om Guds eviga nådaval

Knappt finnes det i Skriften en lära, vilken har haft så olika verkningar på människor, som läran om Guds eviga nådaval, allt eftersom den blivit rätt eller falskt uppfattad. Den är ett skarpt svärd – missförstådd, kan den förskräckligt pina och mörda själar, rätt förstådd, kan ingenting giva en härligare och väldigare tröst i syndanöd … Läs mer

4_24 Till en själ i allvarsam syndanöd

Mången har fått en ny värld, sedan han förstått den sanning, som här nedan framställes – fått en ny syn på hela livet, ny frid och kraft i hela sitt väsende. Vi framställa lärdomen genom att meddela en kort brevväxling. Det första brevet har nyligen flutit ur en bekymrad mans innersta. Det lyder så: »Ni … Läs mer

4_25 Efter en bönestund (sång)

Efter en bönestund Bevara dina trogna, o Herre, denna tid I trones enfald och i andens enhet, I kärlek och i fröjd, i rättfärdighet och frid; Behåll bland oss ditt ord i kraft och renhet. Utrusta dina vittnen med tröst och tålamod, Att de frimodigt ropa om Lammets dyra blod Och korsets smälek glada med … Läs mer

4_26 Om Guds barns förtroliga umgänge med sin Gud och Frälsare

Detta är hemligheten av en kristens egentliga liv och av all sann frid och kraft, nämligen det förtroliga barnaumgänget med Gud. »En rätt lära och en kristlig vandel», det är hos många allt, vari deras kristendom består; men till sådana skall Kristus ännu säga: »Jag kände eder icke, vi umgingos icke, gån ifrån mig.» Nej, … Läs mer

4_27 Om sömnaktighet och säkerhet

Uti Matt. 25: 5 säger Kristus om de tio jungfrurna, om både de visa och de fåvitska, att då brudgummen dröjde, blevo de alla sömniga och somnade. Detta se vi ock dagligen för våra ögon besannas uti den obegripliga sömnaktighet och ljumhet, som i allmänhet är rådande i kristenheten. Världen är död, säker och förstockad; … Läs mer

4_28 Kom O, min Jesus (sång)

Kom, O, min Jesus! Kom till mitt kalla, domnade sinne, Avgudar alla för dig försvinne! Kom att befalla ensam därinne! Kom, o, min Jesus! Kom, du min käre, mig att besöka, Tron värdes nära, kraften föröka! Värdes mig lära allt bos dig söka! Kom, o, min Jesus! Kom, när jag glädes; kom, när jag kvider; … Läs mer

4_29 Den stora gåvan

Nu evigt väl, nu evigt väl! Nu är jag hjärtligt nöjd. Här har nu varje mänskosjäl En skänk från himlens höjd, Som mer än tusen världar är: Guds egen Son, vår broder kär! Nu är jag hjärtligt nöjd. Nu skall med allting bliva väl, Trots alla jordens kval. Om mig försmäkta kropp och själ I … Läs mer

4_30 Epafras

Huru djupa och innehållsrika äro icke bibelns berättelser om Guds barn, jämförda med mänskliga levnadsteckningar! Om de förra kan man i sanning säga, att de innehålla mycket i få ord, om de senare ofta motsatsen. Till denna erinran föranledas vi av tanken på den korta men innehållsrika beskrivning, vi i nya testamentet läsa om Epafras. … Läs mer

4_31 Bön för hednamissionen

För hedningarnas skara, o Gud, vi bedja dig: Ditt evangelium åt dem förunna! Budbärarenas fötter på deras mörka stig Låt för dem frid och salighet förkunna! Välsigna våra bröder, som nu ibland dem gå, Och låt en väldig skara, den ingen räkna må, En gång hos dig, o Jesus, saligt mötas! C-O Rosenius 1867 © … Läs mer

4_32 Vad Herren vill göra med alla folk

Av de många ställen i skriften, som uppenbara oss detta, kunna vi blott anföra några få märkvärdigare, och lägga till grund den kostliga början av Sakarias 12:e kapitel: En profetia, ett Herrens ord över Israel, sagt av Herren, som utsträcker himmelen och grundar jorden och skapar människans ande i hennes bröst. Se, jag vill göra … Läs mer

4_33 Skicken eder efter tiden, ty tiden är ond

(Ef. 5: 16) Hava vi icke av detta år lärt, att tiden är ond? Eller är det väl nu en tid för kristna att sova, då alla andemakter äro i en sådan rörelse och verksamhet? Men att »skicka sig efter tiden», – huru sker det? Svar: Förnämligast så, att vi bliva dess mer brinnande i … Läs mer

4_34 Världen i Jesus rättfärdig är vorden

Svar till några bröder i en landsort. Käre bröder, fröjden eder i Herren alltid! Det är icke blott en gudomlig sanning, vad några upplysta män velat uttrycka med de orden, att världen blev i Kristi död rättfärdiggjord, utan det är själva den stora huvudsanningen, på vilken våra arma själar måste bliva antingen evigt frälsta, genom … Läs mer

4_35 Rätt dela sanningens ord

Att rätt dela sanningens ord 2 Tim. 2: 15 – Brev till några bröder i en landsort. I frågen, »om lag och evangelium böra predikas på samma sätt för alla», så väl trogna som otrogna. Eder fråga är något besynnerlig; man kunde undra, om den behöver besvaras, eller vad den egentligen åsyftar. Då innehållet av … Läs mer

4_36 Oundkomliga förhållanden

(Efter engelskan) Josefs ställning i Potifars hus (1 Mos. 39) har många lärdomar att giva oss. Hans ställning i det huset var fullt av faror och frestelser, som han icke kunde undkomma. Han stod där i ett oundkomligt förhållande. Så är det även stundom för oss. Vi kunna icke komma undan en eller annan svårighet … Läs mer

4_37 Varför befriar icke Herren på en gång

Varför befriar icke Herren på en gång sina trogna från deras skröpligheter? (Efter schweizaren Aug. Rochat.) Det vore ju lätt för Gud att på en gång befria oss från våra skröpligheter. Varför gör han det icke? Varför besparar han oss icke dessa många strider? Varför vill han, att hans kraft skall »fullkomnas i vår svaghet»? … Läs mer

4_38 Erik-Jansismen

Vilket besynnerligt tidstecken, att inom vårt gamla, lugna, stela i sin renlärighet så trygga Sverige en sådan kraftig villfarelse, ett så ruskigt vilt lärdomsväder kunnat uppstå, som inom ett år bortsopat många hundrade av våra bröder över världshavet in i Amerikas skogar! Att svenskt bondfolk, som ifrån spädaste ålder genom katekesen och »nattvardsläsningen» blivit vanda … Läs mer

4_39 Var nyktra och vaka

Aposteln Petrus säger: »Var nyktra och vaka; ty eder vedersakare, djävulen, går omkring såsom ett rytande lejon och söker, vem han må uppsluka.» Den andliga »nykterheten» består i ett sansat och gudfruktigt sinne, varigenom man icke låter hänföra sig av skenet, utan med besinning och vaksamhet aktar på skäl och grunder. Den förmaningen: »Var nyktra … Läs mer

4_40 Ett samtal mellan tvenne vänner

»Det var en mörk tid för min själ; det gick så långt, att jag bland annat satte i fråga, om Luther ens varit en kristen.» »Åh, har det då aldrig gått längre? Jag har satt detsamma i fråga om ännu större män.» »Vad säger du? Jag trodde ingen varit så ohygglig som jag. Om jag … Läs mer

4_41 Något för de som bekymra sig för barndopet

Något för dem, som blivit bekymrade med frågan om barndopet Då ganska många, även fromma och älskliga kristna, på denna tid bekymras med frågan om dopet, vilja vi till sådanas tjänst här meddela något därom, som vi på senare tid funnit i några engelska skrifter över ämnet. Den baptistiska rörelsen är i vårt land så … Läs mer

4_42 Några ord om separatismen i Norrland

Man kan knappt föreställa sig, vilket ömt och sorgligt förhållande då uppstår, när gudfruktiga och välmenande själar råka i någon svårare praktisk förvillelse, då de av religiös bevekelse företaga någon galenskap i Israel; ty därigenom komma både de själva och andra kristna i en öm och kinkig belägenhet. Själva skola de då icke blott hava … Läs mer

4_43 Om hjärtats avgudiska kärlek till de synliga tingen

Svar till en bekymrad vän Käre broder. Guds frid! Då jag hade genomläst ditt brev, kände jag blott, att jag dess mer älskade dig, ju mer elände där framkväller. O, min käre broder, jag ser så väl, huru det är med dig; dels känner jag din natur genom personligt umgänge, dels äro dina brev så … Läs mer

4_44 Något om en oäkta kärlek till Frälsaren

Älskade syster i Kristus! Jag känner mig innerligen livad av en liten gnista tro för egen del att önska dig, kära vän, att snart få erfara någon mera genombrytande och varaktig hjälp. O, vad jag själv är och varit jämmerligt skröplig och i tron försvagad, så att jag näppeligen kunnat fasthålla, att det vore möjligt, … Läs mer

4_45 Svar till en bekymrad själ.

Med deltagande har jag av brevet sett det syndaelände, som bekymrar denna min trossysters hjärta, skyndar ock därför att säga några ord därom. Vilket fruktansvärt ont högmodet är, därom äro vi någorlunda övertygade av Herren Kristi ord om de »första och sista», av 1 Petr. 5:5, av många sorgliga exempel på högmodets följder, fall, avfall, … Läs mer

4_46 Nådens oföränderlighet och syndaeländets kännedom

Uppmuntringsbrev till en troende själ. Älskade vän! Herren Gud välsigne dig med mycken nåd och frid och tröst och kraft under alla de prövningar, han, din Fader, tillsänder dig! Jag ville, om jag kunde, så gärna uppmuntra dig litet med några av våra stora, eviga tröstegrunder; men du ligger själv vid källan, och Gud hugsvalar … Läs mer

4_47 Något om nådens ordning

Svar till en församlingslärare Jag går nu till ditt andra brev. Du säger, älskade broder, att du till din invärtes människa ännu står på samma punkt, att den förtröstan, som stundom är i uppgående, nedslås av den tanken, att väckelsen ej rätt erfarits, vartill du ock sluter av ditt kraftlösa arbete på församlingen etc. Huru … Läs mer

4_48 Får också jag tro?

Svar till en tvekande själ Du frågar: »Ack, om jag visste, att jag får tro! Får också jag tro?» En besynnerlig fråga! Skriften bar aldrig ett enda ord om någon, som icke får tro. Giv väl akt på vad som egentligen är denna frågas inre mening: Får jag tro, att jag är rättsinnig, får jag … Läs mer

4_49 Skall bättring predikas?

Svar till en broder, oroad av de olika meningarna i denna fråga. Käre vän! Så ledsamt, att satan fått ställa till tvist bland vännerna i eder ort! Herren hjälpe allt till rätta i nåd och barmhärtighet. Av allt Guds ord är det uppenbart, att bättring skall predikas, och det är således ett fel, om den … Läs mer

4_50 Om nådeförbundets orubblighet

Tröstebrev till en vid sin oomvände makes död bedrövad och av självanklagelser anfäktad vän. Huru innerligt vi känt din smärta, kan du icke tro; men Herren skall göra, vad vi icke kunna, hugsvala och styrka dig, det tror jag nu. Stackars vår kära syster, du arma, av stormen kringjagade; dock ej helt tröstlösa, hoppas jag. … Läs mer

4_51 Något om Jesu frälsarekärlek och vår kärlek till honom

Svar till en anfäktad själ. Herren, den allsmäktige hjälparen, vare vår enda tröst! Som vanligt får jag väl brådska, men vill dock med dagens post yttra något, som jag tänkt med anledning av det vänliga, men ännu klagande brevet av den 22 dennes. Det är många dunkelheter i detta tillstånd – och fruktlöst att mycket … Läs mer

4_52 Om hädiska tankar, tvivel på den gudomliga sanningen m.m.

Svar till en djupt bekymrad broder, en lärare i församlingen. I avseende på din huvudfråga har jag mindre att säga, huvudsakligen emedan jag vet, att det bästa, sagt eller skrivet, hjälper ej förrän den av Gud åsyftade lärokursen är genomgången och du lärt rätt anlita Gud själv. Därför, när du brukar de förmodligen mindre menade … Läs mer

4_53 Förmaning till trosenfald

1. Svar till en broder i ovisshet om sitt barnaskap. Käre vän! Den allsmäktige och trofaste Guden hjälpe dig! Min brådska har gjort, att jag ej förrän nu fått besvara brevet av den 7:e dennes. Detta må ursäktas. Jag har ock tröstat mig därmed, att den trofaste Herren sköter dig, vet ock, att det icke … Läs mer

4_54 Något om kärlek i sammanlevnaden

Förmaningsord till en vän. Guds frid, käre vän; tack för i går! Det faller mig in att skriva några ord till dig om hjärtat och om kärleken! Jag hoppas, du skall finna, att det går av min broderliga kärlek. Kärleken i allmänhet, i sig själv betraktad, synes mig vara av tvenne slag: l) Den dyrkande, … Läs mer

4_56 Om trons bevisning i goda gärningar

Till en broder, bedrövad över att hans tro burit så liten frukt och särskilt bekymrad över Jesu ord i Matt. 25: 35-36. Guds nåd och frid – den frid, som övergår allt förstånd, bevare edert hjärta och edra tankar i Kristus Jesus! Min brådska är så stor, att jag ej hinner mycket mer än denna … Läs mer

4_57 Om vår rättfärdighet inför Gud

Två uppmuntringsbrev till en vän. 1 Skrivet på Långfredagen. Gud, vår i Kristus försonade Fader, vare dig nådig, styrke och hugsvale ditt hjärta! Vi fira i dag den stora försoningsdagen, då Gud i Kristus försonade världen med sig, då kvinnans säd söndertrampade ormens huvud – botade fallet och borttog världens synder – den stora dagen, … Läs mer

4_58 Om Guds underliga ledning med sina barn

Brev till lidande kristna 1. Käre vän! Gud, den ditt hjärta åstundar, som är oföränderlig och rik i barmhärtighet, tröste, styrke och bevare dig alltid i nåd och frid! Ack, käre vän, om jag kunde rätt uppmuntra dig! Vi föreställa oss, huru dystert det ofta skall falla sig att vara så ensam, som du är, … Läs mer

4_59 Den viktigaste förmaningen

Svar till en vän i Kristus. Dyre vän! Det gläder mig se, att du lever i tron på Frälsaren och nåden, så eländig och skröplig du känner dig. Förbliv alltid där, nämligen i egen skröplighet, men insvept i nåden, den eviga, dyrt förvärvade nåden, »vid Frälsarens fötter i barnsliger tro». Om jag nu något skall … Läs mer

4_60 Starkhetens gåta

Älskade broder! Han, han allena är rättfärdig! »Min nåd är dig nog; ty min kraft fullkomnas i svaghet» – »i svaghet» (2 Kor. 12). Detta till svar på ditt senaste brev. Tack! Alla dina föreställningar om graden av vår uselhet hava varit otillräckliga; därför skall du nu så bittert komplettera din syndakännedom. Så där mycket, … Läs mer

4_61 Huru man lär att fördraga andras ondska

Svar till en vän, som klagat över svårigheten att kunna riktigt förlåta och älska ovänner. Guds frid! Jag är ganska ledsen, att jag så länge dröjt att nedskriva dessa rader; men det klagande brevet ankom på en sådan tid, då varje stund var strängt upptagen, och sedan blev det liggande bland andra obesvarade brev. Jag … Läs mer

4_62 Om synd mot den Helige Ande

Svar till en ung studerande, som begärt råd med avseende på en kvinna, vilken, efter att hava fallit i gruvliga synder och sedan avsvurit all delaktighet i Kristi försoning, råkat i förtvivlan och fruktan, att hon begått synd emot den Helige Ande. Immanuel! Ack, vad skall man säga till den oroliga kvinnan, då den store … Läs mer

4_63 Om kvarboende synd hos helgonen

Nåd och frid och välsignelse! Blott några få ord i den framställda frågan. Min käre broder, kunna vi komma lös från människomeningar och se blott på det gamla goda Guds ord, så skola vi visserligen där finna, att då Gud genom nåden hos oss verkar en ny skapelse i Kristus, ny helig håg och avsky … Läs mer

4_64 Till en anfäktad broder, en lärare i församlingen

Älskade broder i Herren! Guds frid, ja, blott den underbara Guds frid mitt under allt djävulens raseri! Jag har genom N. i dag fått några förtroliga ord viskade i mitt öra om »den kamp, som dig förelagd är», (Ebr. 12) och blott hört så mycket, att jag ville såsom en stridsbroder skynda emot dig med … Läs mer

4_66 Något om Herrens fruktans ande

Svar till en broder, bekymrad över, att hans tro så litet anfäktades. Dyre broder i Herren! Mycken nåd, frid och välsignelse! Denna gång griper jag pennan med de orden: antingen kort, hastigt eller intet. Så är jag redan av brådskan jäktad. Ack, dyre min broder, huru glad jag blev av ditt senaste brev! Den varma, … Läs mer

4_67 Något om umgänget med oomvända föräldrar

Svar till en ung syster i nåden. Min älskade syster i Kristus! Herren Gud, vår i Kristus försonade evige Fader, välsigne dig med mycken nåd och frid och tröst och kraft i tron, nu och alltid till evinnerligt liv! Äntligen! Ja, jag är riktigt ledsen, att jag ej förr kunnat besvara ditt brev av den … Läs mer

4_68 Om och när en faders bud bör överträdas

Svar till en ung kristen. Min kära syster i Kristus! Mycken nåd, frid och hugsvalelse! Som allra hastigast blott några ord till svar å kärkomna brevet. Tack, tack för dessa okonstlade och förtroliga meddelanden! O, jag ser, jag förstår. Ja, N:s anförda yttrande hade visserligen sin betydelse. Men nu till den viktiga frågan av och … Läs mer

4_69 Något om bekännelsen

Svar till en bekymrad ung troende själ. Gud give dig mycken nåd, frid, hugsvalelse och starkhet. Amen. Med glädje fattar jag pennan för att skriva till dig, och huru gärna skulle jag icke nu skriva både mycket och gott – ett långt anderikt brev! Men jag känner mig just nu alldeles oskicklig. Dock jag skriver … Läs mer

4_70 Svar till en bekymrad broder

Med avseende på den egentliga frågan i edert brev, nämligen det bekymmer, vari ni råkat genom min utläggning av Rom. 10:10, vill jag blott ännu en gång fråga eder sålunda: Var står det skrivet, att sådana äro kristna som icke hava lust att tala om Jesus? Här måste vi nu noga skilja på förmåga och … Läs mer

4_71 Om frestelser och syndautbrott

Till en uti långvarig frestelse kämpande själ. Jag har genomläst ditt brev, och jag ser väl, att du icke begär, att jag skall besvara det; men då jag däri funnit några ord, om vilka jag ville tala med dig, skriver jag, fastän du icke bett mig därom. Vad jag funnit i ditt brev, och som … Läs mer

4_72 Svar till en bekymrad broder

Jag tror mig kunna säga, att jag förstår din belägenhet; ty så liknande äro mina egna erfarenheter, och därför säger jag med mening och grund: »Du skall icke dö utan leva och förtälja Herrens gärningar». Har jag ej någon gång antytt, att jag fruktat något om dig? Jo, käre broder, så där bedrövligt går det … Läs mer

4_73 Skall Gud i domen framdraga även de troendes synder?

Du frågar, om Gud skall på yttersta dagen framdraga även de troendes synder. Två lärda män hava så sagt, berättar du. Ja, vad kan jag då säga? Kära syster, alla människor äro lögnaktiga, jag med, lita aldrig på vad vi säga. Endast den store Gudens ord må vi lita på. Även jag har hört nämnda … Läs mer

4_74 Om synd hos helgonen

Svar till en broder. Käre broder! Herren vare ditt ljus och din enda tröst! Pressad först av egen nöd och sedan så många andras, har jag visst i ordet och under mycket ropande till Herren forskat efter hemligheten i denna fråga, nämligen om synden hos helgonen, om fortfarande synder. Och jag nämner här i korthet … Läs mer

4_75 Något om skröplighet i levernet

Svar till en över svaghet och vanmakt bekymrad vän. Den gamle, trofaste, ditt livs Gud, vare din tröst alltid! Då jag genomläste ditt brev, så tänke jag: Är det möjligt, att denne vän har det så precis som jag! Just detta elände är det, som även vi här, oftast hemligen, sucka över, nämligen att vi … Läs mer

4_76 Något om köttets dödande

Nåd och frid! O ja, dessa dyra gåvor, måtte Herren i nåd förläna oss dem! Detta gör mera än allt förstånd. Tack för brevet, ehuru jag endast helt kort besvarar det – tiden tillåter ej mer. Jag ser dina bekymmer. Ack, Gud hjälpe dig! Jag säger åter så. Det säkra är, att nog behöva vi … Läs mer

4_77 Något om självspäkning

Skrivelsen har riktigt kommit mig till handa, men på en tid då jag, utom andra göromål, även är sysselsatt med utrustning till en resa, varför jag ej kan skriva något utförligt. Vad först angår frågan om den sinnliga lustans dödande genom kroppens plågande, så är därom min mening, att när Herren tillskickar oss svåra plågor, … Läs mer

4_78 Tröstebrev till bedrövade själar

Herren hugsvale och styrke dig! Ack, käre broder, om du kunde tro, med vilket innerligt deltagande vi tänka på dig och tala om dig, när vi erinra oss och förstå din svåra ställning! För ditt hjärta är den trakt, där du bor, visst öken och ödemark, såsom du säger. Och uti en öken måste ock … Läs mer

4_79 Tröstebrev till en hårt prövad broder

Då jag emottog ditt kärkomna brev av den 22 febr., var jag sjuk, så att jag ej kunde genast besvara det, och sedan har jag genom de hopade göromålen varit mycket jäktad. Detta är grunden till det både sena och korta i detta mitt svar. Jag har ock icke något så egentligt att säga – … Läs mer

4_80 Trösteord till en sjuk, bedrövad vän

Kära vän! Vare med dig, huru det kan, glöm aldrig det vissa, fasta, evigt anammansvärda ordet, det slott och fäste, varuti vi äro inneslutna, det ordet om den eviga, oföränderliga nåden. Du känner intet av Herrens ljuvlighet, säger du, men saliga äro de, som icke se och dock tro. Du är så ensam, tycker du, … Läs mer

4_81 Tröstebrev till en vän, som förlorat en älskad broder

Kära syster! Hugsvalaren, hugsvalelsens Gud, kraftens och fridens Ande vare nu med dig! O, att jag kunnat dela dina smärtor så, att de lindrats hos dig! Jag kom i går afton åter från en ganska lång resa i norden, och knappt hade jag hälsat på de mina, så omtalade de för mig det hårda slag, … Läs mer

4_82 Tröstebrev till en ung anfäktad själ

1. Uti denna svåra tid, då synd och otrohet mot Frälsaren uppfylla hjärtat med tvivel och misströstan om Herrens nåd, glöm dock icke, att han, han är den ende Frälsaren och hjälparen, som väl vet, att vi ej hava någon makt att strida, mer än han giver. Om vi blott känna detta och därför fly … Läs mer

4_83 Tröst emot anfäktning

Svar till en broder, stadd i långvarigt mörker – strax före begynnandet av en mera omfattande verksamhet för Guds rike. Älskade broder, lika älskade syster! Herren välsigne eder med mycken nåd och frid i tron! Under förutsättning, ja, viss förtröstan, att Gud fört eder väl och lyckligt fram till målet för resan, vill jag, som … Läs mer

4_85 Trösteord till en broder, som i tjugo år lidit av hädiska tankar

1. Gud allsmäktig give sin kraft och frid i ditt hjärta snarligen! Jag har emottagit brevet av den 9 december, varav jag märker, att ditt svaga och anfäktade tillstånd ännu fortfar. Detta är visst sorgligt och efter känslan svårt men, efter vad jag förstår, alldeles icke någon sjukdom till döds, utan till Guds ära. Misströsta … Läs mer

4_86 Till samme broder lite senare

Min älskade broder, Herren ditt livs Gud, som allt härtills bevisat dig så mycken nåd, kommer ock nu i sin tid med sitt ljus. Vare det redan din tröst! För den elända, som ropar, ja, var viss, att för honom är »alltid ljus utsått och glädje för de rättsinniga». Det torde redan skett; jag ser … Läs mer

4_87 Till en ung syster i tvivel om den gudomliga sanningen

»Han lever, vi skola ock leva!» Mycken nåd och frid i honom! Uti världen och i oss ofrid och strid; i honom allena all tröst och frid. Om icke mer, må jag dock sålunda hava hälsat dig med ett Guds frid. Annars är det visst ovärdigt, att jag med så korta ord besvarar ett så … Läs mer

4_88 Uppmuntringsbrev till troende själar

1. Av ditt brev till S. ser jag med glädje, att du med all andlig och lekamlig svaghet dock lever »under hans skugga, som du begär»; jag ser, att Gud är synnerligen huld mot dig. Du kan väl icke själv alltid tycka så eller märka det, din tro är anfäktad, men jag ser, du »håller … Läs mer

4_89 Till en dotter, som förlorat en älskad moder

Gud give dig mycken nåd och frid, styrke, tröste och bevare ditt hjärta till evigt liv! Den tid har inträffat, som vi länge väntat, att din älskade moder avsomnat i Herren. Då jag sist besökte henne och talade med henne, yttrade hon även en önskan, att jag skulle skriva till dig, när hon var avsomnad. … Läs mer

4_93 Till samma person ett år senare

Kära syster! Guds frid, som övergår allt förstånd, bevare ditt hjärta och dina tankar i Kristus Jesus! Tack för ditt sista brev! Det gladde mig högeligen att förnimma, det du nu befann dig något bättre. Jag menar icke, att du har din tröst däruti, att du själv är bättre, men att det gått dig bättre … Läs mer

4_94 Undergivenhet för Guds ordning

Svar på åtskilliga frågor 1. Älskade broder i Kristus! Guds frid, som övergår allt förstånd bevare våra hjärtan och våra tankar i Kristus Jesus! I största korthet får jag svara, att vad strävandet att bliva präst angår, så hjälper det ju alls intet, när Gud genom en sjukdom säger nej. Var då lugn och Gud … Läs mer

4_95 Om rikedomens fara

Uppmuntringsbrev till en broder, som fått utsikter om ett rikt arv. Min dyre vän, mångas vår dyre broder i Herren! Ja, Herren, vår rättfärdighet och sedan även vår gode herde, vare vår stora tröst – »oss skall intet fattas». Tack hjärtligt för brevet i går – då äntligen föresatte jag mig att ej längre dröja … Läs mer

4_96 Något om tredje budet

Svar till en ung broder, som genom sin principals befallning att stå i handeln en söndag kommit i tvekan, huruvida han enligt fjärde budet skulle lyda tillsägelsen, eller för sabbatsbudets skull icke lyda. Min käre unge vän och broder i Kristi nåd, Herren bevare dig i nåden till evigt liv! Med innerligt deltagande har jag … Läs mer

4_97 Om föräldrars myndighet vid barnets val av kallelse m.m.

Svar till en ung broder. Guds frid, som övergår allt förstånd, bevare våra hjärtan och våra tankar i Kristus Jesus, vår Herre! Herren allena gör hjärtat visst, men ett råd vill jag dock giva, så gott brådskan tillåter att framställa det. Vad den första frågan angår, nämligen om utgåendet att med hand och mun sprida … Läs mer

4_98 Om giftermål mellan olika sinnade

Älskade syster i Kristus! Herren Gud vare dig nådelig! Ja, den allsmäktige, underlige, men trofaste ditt livs Gud, han hjälpe och bevare dig från allt ont! Tack hjärtligen för brevet. O, min kära syster, med vilket innerligt deltagande jag lider med dig! Ty här sitter ock en, som har känslor, som lidit obeskrivligt av dylikt … Läs mer

4_99 Något vid valet av kallelse

Brev till en broder, kallad att bliva kolportör, men i ovisshet om emottagandet av kallelsen. Ack, min käre broder, huru hjärtligt jag intresserar mig för din fråga! Må Herren välsigna dig! Tro ock alldeles visst, att han redan skrivit hela din historia i sin bok. Hav då intet bekymmer, när du anbefallt Herren din sak. … Läs mer

4_100 Om de olika gåvorna och riktningarna

Till en vän, bekymrad över olikheten mellan lärare. Guds frid, som övergår allt förstånd, bevare våra hjärtan och våra tankar i Kristus Jesus! Jag sitter nu på Huvudsta, dit jag rymmer ut från huvudstadens oro och många hinder för mitt arbete; men därför kan jag icke heller nu fråga brodern N. N., om han skrivit … Läs mer

4_101 Om nattvardsgång inom statskyrkan

Till en ung broder, bekymrad över att taga sakramentet Tillsammans med de otrogna. Älskade broder i Kristus! Guds frid, som övergår allt förstånd, bevare våra hjärtan och våra tankar i Jesus Kristus! Jag ville nu gärna, till svar å erhållna brevet, säga något nyttigt, men känner så djupt, huru nyttan beror blott av Guds gode … Läs mer

4_102 Råd vid valet av andliga skrifter

Svar till en broder, bekymrad över de olika meningarna i församlingen och villrådig med avseende på låsningen av Pietisten. Guds frid, käre broder i Kristus! Brevet av den 21 juli kom mig först i går tillhanda, här uppe i höga norden, dit jag för en liten tid flytt undan för det myckna folket, som i … Läs mer

4_103 Något om frestelser för en ordets förkunnare

Mycket käre broder i Kristus! Herren, vår tröst, vår frid, han lever, vi skola ock leva! Vad nu beträffar N. N. och alla dylika fall, så fäster jag icke så mycken vikt vid ett och annat felaktigt och tvetydigt uttryck, som han kan hava haft; sådana kunna lätt undfalla oss vid vårt bästa bemödande att … Läs mer

4_104 Något om söndringar inom församlingen

Svar till en broder, bekymrad över de söndringar, som vid baptismens inträngande hotade hans församling. 1. Käre broder, du vet, att nu är prenumerationstiden, därför vänta nu intet – blott mitt deltagande i edra bekymmer över den hotande baptismen och söndringen i eder hittills i det mesta osplittrade hop. Måttligt skola vi dock bäva; Herren … Läs mer

4_105 Råd vid uppförandet av ett bönehus

Svar på en väns farhågor vid ett sådant företag. Immanuel! Och i hans namn lycka, frid och välsignelse! Det var mycket glädjande att av din kära skrivelse förnimma, huru vår Herres sak går fram i vårt land. Varje nytt behov av ökat utrymme för Guds barn, av vad profeten säger: »Utvidga rummet för ditt tjäll, … Läs mer

4_106 Något om lekmäns verksamhet

Svar till en skollärare i Norge. Käre broder i Kristus! Med stor glädje har jag läst edert brev och skådat den Guds nåd, som vederfarits eder, att ni icke allenast för egen del i erfarenhetens skola lärt evangelii högsta hemligheter (att såsom förtappad syndare leva blott av nåd), utan ock att av kärleken drivas att … Läs mer

4_107 Något om besökandet av sammankomster

Svar till en ung broder, i ovisshet med avseende på nyttan av täta sammankomster, fruktande å ena sidan för köttslighet, å den andra att undandraga sig någon andlig välsignelse. Det var glädjande, vad som meddelades mig i brevet av den 21 dennes. Herren vare lov evinnerligen, både att han givit eder detta trons ljus och … Läs mer